Så var sista arbetsdagen på SHIP till ända. Plötsligt finner jag mig ståndes i de nedsläkta lokalerna och det är sista gången jag kan gå runt här med fullständig tillgång. Hädanefter är jag besökare på SHIP. Det är en märklig tanke.
Men beslutet var taget sedan länge och det är fortfarande rätt beslut. Jag har varit med från början och nu är det dags att gå vidare.
Resan till Nya Zeeland är inte målet utan bara ett avstamp i min jakt på att finna mig själv. Och med den vetskapen känner jag mycket tillförsikt och en stor framtidstro!
